Ta mig härifrån.
Jag fick en annan syn på himmelen idag.
Den är inte platt och visar mig roliga bilder i molnen.
Den är rund, blå,vacker och har världens vackraste solnedgång.
Hur kan jag ha missat detta i alla mina år?
Jag förstår inte detta.
Musiken bara sprutar igenom mitt huvud och jag har inte rikitgt förstått än vad som har hänt.
Men jag vet vad jag vill.
Högt upp, där. Där uppe i molnen, uppe bland fåglarna och solen.
Där. Där vill jag vara.
Men nej.
Ack jag är kvar på denna hemska plats, katastrofer och fanskap till människor.
Men då tänker jag, jag kan fortfarande ta mig till toppen här.
Upp på de högsta träd och de högsta bergstoppar.
Det är vad jag ska nå.
Kommentarer
Trackback
